”You cant compare them” sa mitt resesällskap när jag sa att jag ville jämföra Singapore och Korea. Nej sa jag, man ska inte jämföra men jag måste ha någon form av referensram och jag tror att Singapore och Korea är mer lika än vad Korea och Laos/Kambodja är.

När jag landade insåg jag snabbt att det fanns en mycket större ”konkurrent” till Koreas turister- nämligen Japan. Alla leverantörer pratade om Japan och framför att Korea är mycket mer prisvärt än Japan.

Min resa bestod av tre delar; Seoul 4 nätter, Busan 4 nätter och Jeju Island 2 nätter.

Seoul är en jättestad med över 10 miljoner invånare och vi  (jag hade valt att åka på semester på en rundresa med ett nätverk som heter Serandipians så vi var åtta resesäljare från hela världen) Vi började med att besöka palatset i en ”hanbok”, vilket är en högtidsdräkt som gick att hyra vilket gav gratis inträde till palatset. Vi fick även gjort en färganalys vilket jag gjorde hemma för 15 år sedan och även denna konsult kom fram till att jag är en ”vivid winter” vilket innebär att min hy, hud och hårfärg passar i starka klara färger. Intressant är att jag hade en helt annan hårfärg nu än för 15 år sen……

Ett av de starkaste minnen från denna resa (och övriga resor jag gjort genom åren) var helt klart mötet med av avhoppare från Nordkorea. Det var en kvinna i 45-50 års åldern som följt med en väninna över till Kina ( som skulle visa sig vara mindre trevlig för hon sålde avhopparen som sexslav). Hon lyckades fly från Kina och tog sig sedan vidare till Sydkorea. Vi fick ställa frågor och jag frågade vilka utländska ledare hon kände till. Putin , Kina och Japans premiärministrar blev svaret. Hon visste INGENTING om världen utför Nordkorea, inga bilmärken, inga världshändelser, verkligen INGET. Det känns ju jättekonstigt för oss västerlänningar- det närmste det jag kan komma är vänner från fd Östtyskland som inte ätit banan eller apelsin före hösten 1989, men de visste ju att exotiska frukter existerade!

Vi tog tåget till Busan, ett snabbtåg som påminde om X2000 , skillnaden är att det var bara några minuter sent från start…..Väl framme i Busan bodde vi nere vid vattnet , med utsikt över Diamond bridge.  I Busan, som är som har en av världens störta hamnar, stannade vi i fyra nätter. En av dagarna åkte vi till den historiska staden Gyeongju, där vi tittade på tempel och åt en tradionell lunch där vi satt på golvet.

Koreanerna går gärna på spa och ”sauna”, ibland varje dag. Det är inte riktigt samma sak som i Sverige för ”sauna” bestod snarare av flera olika bad i olika temperaturer och en ångbastu. Processen består av att man duschar och tvättar håret innan man sen utan en tråd på kroppen badar i de olika baden. På SpaLand i Busan kunde vi dessutom prova cirka 20 olika rum med olika inriktningar, allt från isrum ( 12 grader varmt) till ökenrum med 80 grader, mint och en rad varianter till. www.shinsegae.com Även på hotellet fanns det ett spa där jag mötte samma unga koreanska två kvällar i rad.

En dag träffade vi en känd keramiker och fick dreja var sin egen skål, som kommer att brännas för att sedan postas hem. En väldigt rolig aktivitet som dock inte är unik för Korea. En kvällsaktivitet var att åka ut i hamnen på en yacht på kvällen för att se en drönarshow- finns det  inte attraktion så skapas en!

En aktivitet som blivit väldigt populär är en matlagningskurs så vi fick laga mat tillsammans med Yee Jun Ahn  som tidigare lagt mat för Koreas UD. Vi fick laga glasnudlar med grönsaker och en variant av pannkaka med skaldjur.  I Korea dricks risvin så en annan dag fick vi göra vårt eget risvin.

Resan avslutades på ön Jeju som är Koreas största ö, som ligger söder om fastlandet. Den är väldigt lummig och här odlas både raps och morötter. Vi bodde två nätter på ett fint hotell vid havet, men tyvärr var det 10 meter höga sylvassa vulkanklippor så att bada i havet var tyvärr uteslutet. Jeju är känt för sina haenyo. Det är kvinnor som redan på 1700talet behövde försörja sig ,  vilket de gjorde genom att fridyka , när havet tog deras män i olika olyckor,. En haenyo kan hålla andan i upp till två minuter och fridyka, alltså utan tuber, ner till 10-15 meter!  Där plockar de den värdefulla ablone, på svenska havsöra,  som är en variant av ostron, som är väldigt exklusiva. Arbetet är väldigt farligt och idag finns det cirka 200 byar på ön med sammanlagt cirka 2000 fridykare. De äldsta är över åttio år! Vi fick möjligheten att prata med tre av dem och jag undrade om de var lika duktiga på att simma som på att dyka, men en svarade att hon var en usel simmare. Vi frågade vad det var som drog dem till att fortsätta och det var både friheten de kände under vattnet men även möjligheten att tjäna pengar som lockade. Oerhört givande möte!

Nu sitter jag på flyget på vägen hem efter 10 händelserika dagar i Korea och kan konstatera att  Korea och Singapore inte är speciellt lika och att Koreas stora konkurrent istället är Japan. De flesta turister som kommer till Korea är japaner, kineser och amerikanare, därefter Europa.

Jag känner mig nu trygg med att sälja Korea till svenska resenärer som är intresserade av historia, kultur, matlagning och  hälsa/välbefinnande. Jag har också lärt mig lite med om ”K-pop”, Koreas film och musik som är jättestort på Netflix. Innan jag åkte såg jag serien ”First Crash landing on you ”som handlade om en sydkoreansk kvinna  som av misstag åka fallskärm in i Nordkorea och givetvis blev förtjust i en officer….Mina personliga absoluta höjdpunkter  var just besöket vid gränsen och mötet med avhopparen och de fridykande kvinnorna.

Tack PATA Sweden  för att jag nu kan sälja en ny destination!

Hälsningar Josefin Palmén